”Ålder är bara en siffra” är ett gammalt uttryck som man än idag får höra då och då. Men vi möts ständigt av den här problematiken. När är man för gammal för att sitta och titta på Simpsons en helt vanlig tisdagskväll? Var går gränsen? Detsamma vad gäller humor. Skämt som kanske var roliga när man var 18 eller 20 är inte lika roliga när man fyller 35 eller 40.
Vi måste vara 20 för att gå på bolaget och vi måste vara minst 25 för att försöka komma in på Sturehof. Alltid dessa åldersgränser, som hindrar oss från att göra saker som vi verkligen vill.
Det är därför upplevelser är så himla genialiska. Här finns det ingen gräns. Men det finns fortfarande oskrivna regler som säger att farfar som fyller 74 självklart ska få en whiskeyprovning istället för ett fallskärmshopp. “Ja men han är ju gammal, tänk på hjärtat och hälsan” kanske du tänker då. Men där har du fel! Farfar kanske alltid har drömt om att få sväva fritt bland molnen? Plus att han kanske känner sig yngre på köpet.
Var inte stereotypisk. Vem har sagt att bara killar gillar att köra en Ferrari? Eller att Poledance bara är för tjejer?